Här, och på två efterföljande bilagor, kan ni följa Markbarnens öde och vad som kunde förhindrat det som skedde. Detta felaktiga omhändertagande är förmodligen det mest suspekta i modern tid. Ett fall väl dokumenterat av media. Hela myndighets-Sverige står på åskådarplats. Men inget händer. Är det inte ett lagbrott att på ett kuppartat sätt akut ta bort barn från deras trygga invanda miljö – utan att situationen var akut. Eller var går gränsen för en socialförvaltning/nämnds agerande enligt Socialtjänstlagen? Jag har bl.a. skickat denna Orosanmälan till Socialstyrelsen.
De två medföljande bilagorna går också till Riksdagens Socialutskott för kännedom. Det är viktigt att Socialutskottet verkar för förändringar när det gäller omhändertagna barn. Inte minst när det gäller barn som omhändertas akut utan att fallet är akut. Som i Marks kommun. Behöver Socialtjänstlagen en översyn? Hur kan omhändertagna barns situation stärkas? Behöver tjänstemannaansvar åter införas och hur skulle det påverkat detta fall? Det är mycket som behöver diskuteras och förändras.
Fostermamman har bloggat och den biologiska mamman har känt sig kränkt. Men diskvalificerar det fosterhemmet som vårdnadshavare? Borde fostermamman avstått från att blogga och skriva artiklar? I så fall hade detta ärende aldrig fått den uppmärksamhet som det fått. Det var riktigt gjort eftersom så här får inte barnavårdsärenden hanteras.
Under ”Skälen till Kammarrättens avgörande” står bl.a: ”LVU är en skyddslagstiftning för barn och unga. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid alla beslut enligt lagen. Föreligger det en konflikt mellan barnets och de biologiska föräldrarnas intressen, får föräldrarnas intressen träda tillbaka.” Men så var det inte i det här fallet.
I somras framkom det att en ledamot i socialnämnden i Mark var medlem i en Facebooksida, ett av förmodligen flera nätverk, som verkade för att barnen inte skulle få komma tillbaka till första fosterhemmet. Det handlandet kritiserades av såväl Socialstyrelsen som övriga ledamöter i nämnden. Detta berördes däremot inte i domstolarna.
Man får inte heller glömma att fostermamman och hennes familj har förlorat två älskade barn på ett felaktigt sätt. Barn som de betraktade och bemötte som sina egna från späd ålder.
I övrigt: Det första fosterhemmet kostade Marks kommun 32.000 kronor per månad. Mellanhemmet, där barnen bodde i nio månader, kostade 113.000 kronor i månaden. Det tredje hemmet, förmodligen det nuvarande, kostade 108.000 kronor i månaden. Källa: GP 13 febr. 2011.
Nedan fyra länkar som ni bör se och lyssna på.
Del 1 av 4
Del 2 av 4. Lyssna på handläggaren som talar om ett ”sunt sätt”. Hon besökte aldrig det första fosterhemmet men drog ändå sina slutsatser. Lyssna också på socialnämndens dåvarande ordf. Hon svarar ”Ja” och ”Ja” på reporterns frågor ang. mammans sambo och hans levene och vandel Är det så man bedömer vad som är bäst för två barn som just ryckts från sitt trygga förhållande?
Del 3 av 4. Ny förhalningsprocess. “Barnen är för sköra att flyttas”. Är man för skör för att flytta hem?
Del 4 av 4
Förvaltningsrätten, dom mål nr 2494-11
Kammarrätten, dom mål nr 2268-11 http://www.kammarrattenijonkoping.domstol.se/Domstolar/kammarrattenijonkoping/2011/120117-2268-11_dom.pdf
Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson.
2011-12-12
Bifogar ”Orosanmälan till Socialstyrelsen” samt ”Bristande rättssäkerhet vid omhändertagande av barn.”
2011-12-12
Bifogar ”Orosanmälan till Socialstyrelsen” samt ”Bristande rättssäkerhet vid omhändertagande av barn.”