Skolans brist på stöd till elever

För ett år sedan förtydligades skollagen och alla elever, oavsett förutsättningar, med eller utan diagnos, har rätt till det stöd de behöver för att kunna gå i skolan. Det brister fortfarande. Samtidigt har nu begreppet läxhjälp plötsligt kommit i fokus i den politiska debatten. Men kommer det att hjälpa dessa elever? Eller blir skolans brister en bricka i ett politiskt spel?    

Det handlar bl.a. om elever med neuropsykiatriska diagnoser (NPF) men även om elever som av andra orsaker har svårt med inlärning och koncentration. Eller som har annat hemspråk än svenska. Det brister fortfarande – ett år efter förtydligandet av skollagen – i skolornas förmåga att ge eleverna den hjälp som de har rätt till. Det visade också P1 programmet Kaliber i samarbete med UR:s Skolministeriets granskning.

En av deltagarna i programmet var 12-årige Kevin. Han har ADHD, skrivmotoriska problem och autistiskt syndrom. Diagnoser som med ett samlingsnamn kallas för neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Kevins problem accentuerade när hans lilla skola slogs ihop med flera andra mindre enheter. Tryggheten med en liten grupp, en lärare och en specialpedagog, som såg hans behov försvann. Och ersattes med en stor klass med många stökiga elever.

Gång på gång har det framkommit behovet av små klasser, lugn miljö, hjälp med eget arbete och lärartäthet. Men räcker det då med begreppet läxhjälp för dessa elever?  P.g.a. funktionsnedsättning har Kevin  svårt med det sociala samspelet och hamnar lätt i konflikter. Många av dessa elever upplever sig mobbade, inte bara av klassen, utan också ibland även av sin lärare. Det framkom av  Kaliber.

Men denne 12-åring är långt ifrån ensam. Kaliber och Skolministeriet beslöt att fråga en grupp som har god insyn i skolan. Nämligen skolpsykologerna.  Av 133 skolpsykologer vittnade 74 om att det finns elever med neuropsykiatriska diagnoser i deras skolor som inte får det stöd de behöver för att klara skolan.

Flera av de tillfrågade skolpsykologerna uttryckte en frustration och en djup oro för sina elever i sina kommentarer till redaktionen. Även resursskolorna i Stockholm har blivit allt mer anorektiska när staden ska spara. Så här var tongångarna april i år. Då drabbas de utsatta barnen.

 Ett annat fall gäller Axel från Karlskrona. När han började i sjuan  fick han ingen assistent längre. Då rasade allt. Han började åttan i augusti. Det gick några dagar, sedan var han inte välkommen längre utan skickades hem. –Du är för stökig, löd motiveringen. Nu får han hemundervisning 2 timmar, tre gånger i veckan. Skolinspektionen anser att skolan inte stöttat Axel på rätt sätt. Han vill gå i skolan.

Man tog alltså bort Axels viktiga stöd, assistenten, och skickade hem honom. Tvärt emot skolans kompensatoriska uppdrag och strävan efter likvärdighet. Men vem reagerar? Är det här en skola lika för alla?  Därför måste de miljoner som partierna nu vill satsa  öronmärkas, om de ska komma behövande elever till del. Annars försvinner de i kommunernas svarta hål.

Nu kommer regeringens förslag till läxhjälp, s. k. RUT-avdrag att införas.   Men det förslaget gynnar endast elever med rikare föräldrar och ökar skillnaderna mellan elever. Även Skolverket tar ställning mot RUT-avdraget för läxhjälp ”En skattereduktion skulle ge möjlighet för vissa elever att få stöd i sin läxläsning. Samtidigt måste detta vägas mot alternativ användning av skattemedel” skriver Skolverket om finansdepartements promemoria.  

Nationalekonomen Jonas Vlachos Vlachos har räknat ut att skattelättnaderna för läxhjälp per timme är tre gånger så stora som vad en undervisningstimme i grundskolan kostar.

I DN Debatt den 30/9 lanserade S ett förslag till läxhjälp till alla barn, en investering på 110 miljoner kronor under 2013. Även MP satsar på skolan. Utbildning har alltid varit en viktig fråga för partiet sedan de breddade sig. Vänsterpartiet vill satsa en miljard kronor på skolor med särskilt stora problem och en miljard för att anställa fler lärare nästa år. Det här blir alltså en valfråga

När så många partier nu plötsligt upptäckt behovet av bättre stöd i skolan är det viktigt att analysera hur behoven bäst bör utformas. Det får bli nästa steg. Bristande ekonomiska resurser i skolan påverkar studieresultaten. Det går inte längre att bromsa sig ur en uppförsbacke.

Vi behöver inte heller fler fall som Kevin eller Axel i en skola som, enligt skollagen, ska ge eleverna förutsättningar efter sina behov. Vi behöver bättre resurstilldelning och respekt för  elevernas olika förutsättningar.  

Tidig lunch och skolmatens betydelse för bra studieresultat

För små lokaler, för många elever och för tidig lunch. För många  av oss skulle det vara uteslutet att äta lunch tidigt på förmiddagen. Före kl 11. Men  på  27 av stadens 35 skolor i innerstaden serveras lunch före kl 11. Något som bryter mot Livsmedelsverkets rekommendationer. 77 procent av grundskolorna i innerstaden serverar lunch före kl. 11.

Skolmaten är viktig för resultaten i skolan och bör kvalitetsgranskas, menar verkets företrädare. ”Skolmåltiden är en del av utbildningen. Det gör att huvudmannens ansvar för systematiskt kvalitetsarbete i skollagen även omfattar måltiden […]” Livsmedelverket.

Den nya skollagen (1 juli 2011) ställer krav på skolmatens näringsriktighet. Den sätter större fokus på vad en bra skollunch bör innehålla. Men det räcker inte. För att den näringsriktiga maten ska vara aptitlig krävs också att den serveras i en trivsam och lugn miljö – och vid rimlig tidpunkt.

Stockholms stad tog i våras ett beslut om att all skollunch före kl 10.30 förbjuds. Och helst inte före 11.00. På en skola tvingades dock eleverna äta lunch så tidigt som kl 10.20 tills en förälder reagerade. Då sköts lunchen fram 10 minuter – till 10.30. Så tidig lunch kan innebära att eleverna inte har tillräckligt med energi kvar för de sista timmarna av skoldagen.

De alltför tidiga luncherna väcker reaktioner hos såväl föräldrar, elever som experter. ”Eleverna ska dessutom ha god tid på sig att äta i lugn och ro, minst 20 minuter.” Detta enligt Skolmatens Vänner. Mängden skolmat skall vara tillräcklig. Mellanmålen är också viktiga och måltiderna bör fördelas på ett för eleverna optimalt sätt över dagen.

I en av innerstadens skolor tvingades eleverna ta med sig matsäck till mellanmålet. Det var en följd av en ny upphandling med Sodexo, där mellanmålspriset krymptes genom upphandlingen. Nu måste skolan göra en tilläggsbeställning eftersom den nuvarande nivån inte är tillräcklig. När blodsockerhalten sjunker blir man trött och okoncentrerad och kan få svårt att följa med i undervisningen.

Vi är ett nätverk som träffas regelbundet. Nu skulle det ordnas en jullunch för ca. 20 personer.  Inte alltför dyr. Därför skulle vi välja dagens lunch. Vi rekommenderades  att komma kl. 11 om vi ville sitta tillsammans. Inbjudan gick ut. Men flera ansåg att kl 11 var alldeles för tidigt med lunch. Tid och plats fick ändras. Vi vuxna kan välja när vi vill inta vår lunch.  Det kan inte barnen i skolan.

I grund och botten handlar det om att eleverna skall må bra i skolan och kunna utnyttja sin fulla potential till inlärning. En viktig väg till bättre skolresultat är att erbjuda bra skolmat i en lugn miljö – och vid acceptabel tidpunkt. ”Det är klart att det vore underbart om vi hade en större matsal. Men så är inte fallet. Det är en politisk fråga,” säger en rektor.