28 september 2013

Oklar parlamentarisk röstning


Politik är det möjligas konst men även det omöjligas vetenskap. Bevingade ord av Harold Macmillan. Politik är, om än med sina brister, den enda framkomliga vägen för att bibehålla och utveckla ett demokratiskt samhälle. Men demokratin måste underhållas, granskas och förbättras.  

Vi röstar på det parti som vi tycker mest företräder våra intressen. Men idag har det blivit allt svårare att ibland se skillnaderna mellan blocken. Det skapar förvirring och missnöje. Ännu svårare är det för allmänheten att bedöma hur våra politiker röstar i riksdagen, lokalt  och i  EU.

PÅ SVT Debatt skrev Björn Söder, SD: ”S fortsätter att ljuga om hur vi i SD  röstar.” Vi lät riksdagens utredningstjänst (RUT) utreda hur många gånger oppositionspartierna har röstat tillsammans med regeringen under riksmötet 2012/13. SD röstade vid 54 procent av omröstningarna tillsammans med regeringen. […] Vi kan därför återigen konstatera att Socialdemokraternas påstående är en ren lögn

Men redan 2011 lät S göra en utredning. ”I de omröstningar i riksdagen där Sverigedemokraterna kunnat fälla avgörandet röstade partiet i drygt 91 procent av fallen med regeringen. Det visar en sammanställning som riksdagens utredningstjänst (RUT) gjort på uppdrag av Socialdemokraterna
.” Ser fram mot en ny granskning från RUT om hur  oppositionen röstat  i riksdagen.

Många beslut i kammaren avgörs i enighet, eller med breda majoriteter av olika slag. Socialdemokraterna och/eller Miljöpartiet var överens med alliansen i 86 procent av de 2 100 beslut som fattades förra riksdagsåret, enligt Moderaternas promemoria, som SvD tagit del av.

 I 2014 års budget vill både SD och högeralliansen ha ett femte jobbskatteavdrag. Med bistånd  av S. Det innebär en utgift på mer än 12 miljarder kronor för staten." S tänker acceptera. Lägg till detta de stora vinster som privata vårdgivare gör av skattemedel. Det är oklart om tidigare jobbskatteavdrag verkligen gett fler jobb. Ett femte jobbskatteavdrag  drabbar ännu hårdare områden  som skola, vård, omsorg  och utförsäkrade. 

Våren 2013 tog Alliansen två beslut som berör de som lever i utanförskap. Förändring av Socialtjänstlagen och förändring av a-kassans uppdrag. Båda får  konsekvenser för de berörda som lever i utanförskap.

Förändringar av Socialtjänstlagen innebar ytterligare skärpning – motprestation    för att få socialbidrag. En variant av Landskronamodellen. Endast V röstade emot.   

Redan för två  år gick 108 läkare ut och skrev: Statsmakterna måste omedelbart sluta skada de långvarigt sjuka med en omänsklig lag! Utförsäkringarna måste stoppas! Vad hände? Inget.  

Den andra förändringen handlar om  a-kassan. Arbetslösa blir skyldiga att varje månad från 1 oktober redovisa alla aktiviteter som gjorts för att få ett jobb. Arbetsförmedlingen räknar med att få in nära en halv miljon aktivitetsrapporter i månaden. Ett stort antal handläggare anställs för uppgiften. Men var finns jobben?  Här röstade V, MP och SD mot förslaget.   

Bloggaren ”Görans tankar och bagateller skrev: ”
Reformen innebär vidare att arbetslöshetskassorna får mer att göra. De ska utreda varför inte redovisningar lämnats in och de ska utdöma den sanktion som lagen ålägger dem. Man tydliggör vidare att Arbetsförmedlingens roll inte är att förmedla arbeten för arbetslösa – man ska snarare bevaka att de arbetslösa gör som de är ålagda.”  

Akademikerförbundet, SSR, skriver på DN, 13-08-30 att de vill bl.a. avskaffa rapporteringshysterin som just vunnit laga kraft efter riksdagsbeslut i våras. Dessutom låg etableringsuppdraget och ansvaret för de utförsäkrade uppdrag tidigare  på kommunerna respektive Försäkringskassan.

Arbetslösa har aldrig haft något större stöd hos politikerna. Därför röstade flertalet i riksdagen som de gjorde våren 2013.Även delar av oppositionen. De röstade helt enligt Alliansens förslag utan att ifrågasätta, än mindre tillföra några egna tankar och idèer. Det är människans, här politikens sätt, att se ner på mindre bemedlade medan de själva åtnjuter makt och karriär.


22 september 2013

Låg ersättning när privata vårdföretag lämnar äldreomsorgen


Äldreomsorgen föreföll i mars i år befinna sig i ekonomisk och personell kris.  Ideella organisationer hade de senaste åren dragit sig ur hemtjänsten. Senaste i raden var Röda Korset. De ansåg sig inte kunna utföra en hemtjänst med kvalitet eftersom det då behövs tillräckligt med personal, tid och ersättning.

Nu lanserar staden ett nytt system. Staden ligger nu nära lanseringen av ett nytt system där tidsåtgången ska dokumenteras. Även nivåerna inom ersättningssystemet ses över.

Men frågan är hur det blir med personaltätheten. Ett av de vårdföretag som sagt upp sina hemtjänstavtal p.g.a de låga ersättningarna förklarade varför. De ansåg att om vården ska gå ihop med de låga ersättningarna måste man spara på personal, ha många timanställda och många som arbetar deltid. Äldreomsorg kostar oavsett vem som har majoritet. Och personalen är självklart en hög utgiftspost.

I somras gav oss timanställda Li från Uppsala, snart färdig med universitetsstudier, en inblick i hemtjänstens omöjlig schema när hon trädde fram och berättade om hemtjänstens omöjliga schema. Ett arbetsscheman som säger att personalen ska vara på flera ställen samtidigt. Det visade sig för övrigt förekomma på fler platser i landet. Äldre fick mycket korta besök. Kanske allra värst var det för de dementa. Demensförbundet undrade i reportaget vad tre minuters samtal och ett lunchpaket – ger för de dementa.

Och i Rapporten ”Matlåda – med eller utan samtal” gav Kommunal och Akademikerförbundet, SSR, en rad förslag till hur målet om god kvalitet i vården kan nås. Ökad grundbemanning i äldreomsorgen och kontinuitet genom god planering och uppföljning av insatser. Det är A och O inom vården.

Snäva budgetramar gör att villkoren för biståndshandläggare och hemtjänstpersonal ger mindre omsorg till de äldre. Det finns idag många vårdbolag som har kunder utspridda i staden. Det ger långa resträckor, ökad körtid och stressad personal.

Två skribenter från PRO tog i Dagens Samhälle den 27 maj under rubriken ”Hemtjänst – omöjliga val i ett omöjligt system” upp att kostnaderna för hemtjänsten i Stockholm har fördyrats genom LOV (Lagen om valfrihet). Det handlar om det stora –antalet utförare; det handlar om förfrågningsunderlag, bedöma ansökningar om etablering, fakturera, följa upp, kontrollera och informera med mera.

De två skribenterna från PRO tog också upp ökad körtid. Trafikverket har genomfört en intressant utredning om konsekvenserna av LOV där man har simulerat hur mycket längre körtiden mellan hemtjänstbesöken blir om man ökar antalet utförare.

Bara med en utförare till, utöver kommunen, ökar körtiden med 20 procent Med två utförare till ökar den med cirka 35 procent. Betänk effekten av närmare 200 utförare, privata ca 150 och kommunala ca 40, som i Stockholm.

Regeringens utredning måste studera denna fråga, både för effektiviteten och kvalitet inom hemtjänsten och ur klimatsynpunkt. Det ansåg två PRO-skribenter i Dagens Samhälle den 27 maj 2013. Här finns viktiga aspekter att utreda både ur klimat/miljösynpunkt och utifrån personalens arbetsmiljö.

15 september 2013

Varför så tyst från oppositionen?


 Missnöjet med socialförsäkringarna ökar.  Även bland dem som uppger att de sympatiserar med moderaterna.  Det framgår av den  nationella SOM-undersökningen som presenterades den 16 april.

Oppositionen – som ju vill ta över –  borde vid  det här laget varit tydliga med hur de ser på viktiga samhällsfrågor, t..ex. trygghetssystemen.

Här ett exempel och se tabell i artikeln.  Total nöjdhet med sjukförsäkringen låg år 2008 på plus 3. För att 2012 ligga på minus 15.  Moderaternas nöjdhetmed sjukförsäkringen var 2008 plus 11 men låg 2012 på  0.
 
Detta är alltså valfrågor kring trygghetssystemen. Men huvudfrågorna kommer gissningsvis  att handla om  arbetslösheten,  ekonomin, sjukvården, klimatfrågor, skolan/utbildningen, i viss mån landsbygds- och äldrefrågor.

Men frågor kring utförsäkring och socialbidrag, inklusive det nya
lagförslaget i socialtjänstlagen från 1 juli 2013 kommer att segla upp. Och trots att Socialstyrelsen 2010 konstaterat att det generella kravet på motprestation inte är förenligt med lagen har det i praktiken funnits i många kommuner i flera år. 

När nu inte ens flertalet  moderatväljare helt ställer sig bakom försämringarna i trygghetssystemen, som också innefattar socialbidrag, bör oppositionen också tala klarspråk. Moderaternas tillbakagång kan delvis bero på deras hårda socialpolitik.

Utdrag ur  LO-bloggen med ett antal länkar. ”De nya sjukreglerna har också, enligt en rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), ökat behoven av försörjningsstöd (socialbidrag). Samtidigt verkar det som att vissa kommuner har skärpt villkoren för att bevilja försörjningsstöd.[…]  Att i det läget besluta om  ett ännu stramare regelverk är direkt kontraproduktivt, i alla fall om man ska lyssna till vad de drabbade själva och den medicinska expertisen på området har att säga”.   

”Socialförsäkringarnas funktion och utformning hör till de mest brännande politiska frågorna. Nivåerna och kvalificeringskraven i sjukförsäkring, pensioner och a-kassa diskuteras ständigt och hör till de frågor som kan bli avgörande i valet 2014,” skriver SOM-institutet.

Men trots Alliansens hårdföra politik  fick socialminister Ulf Kristersson, M, tre getingar i Expressens ledarsida (21 juni) ”Betygsdags för regeringen”. Detta under mottot: ”Har lyckats tysta debatten kring sjukförsäkringen, vilket måste räknas som en bedrift.” 

Idag den 15 sept.-13 kom det en ny undersökning vilken bekräftar fortsatt och ökat missnöje.. 

Tänker oppositionen nu agera kraftfullt och tydligt? 

13 september 2013

Finns det valmöjligheter för äldre sjuka?


Boendetiderna på vård- och omsorgsboenden – dit den äldre oftast kommer riktigt sjuk sin sista tid i livet – minskar. Därför ska två stadsdelar under hösten genomföra försök med möblerade korttidsboenden som inte kräver hyreskontrakt. Bra med olika försök.

Men hur sjuka är de som kommer till detta projekt? Hur länge innan dess, har de vårdats hemma? Med eller mot sin egen vilja? Hur mycket har innan dess krävts  av maka/make  och anhöriga? Vi vet att trycket ständigt ökar inom äldrevården. Vårdtiderna inom såväl somatisk vård  som demensvård har stadigt minskat trots att behovet ökar.

Trycket på hemtjänsten ökar samtidigt som allt fler närstående tvingas gå ner i arbetstid för att vårda sina anhöriga eftersom beviljad hemtjänsttid inte täcker de äldres behov.

”Cirka 20 procent av dem som flyttar till ett vård- och omsorgsboende bor där endast under en så kort tid som två månader”, står det i  den länkande artikeln nedan. Vart tar de sedan vägen? Det förmäler inte artikeln. De dör förmodligen. Är det enligt eget önskemål eller vad biståndsbedömningen medger?

Politikerna i äldrenämnden i Stockholm har sagt ja – men en utvärdering krävs. Många vill, när de ännu har krafter, få komma till ett äldreboende eller servicehus,  men där blir det oftast nej. Då får de vänta hemma tills döden närmar sig.
  
Kanske ett fall för professorn inom geriatrik Yngre Gustafsson, sedan 40 år engagerad i äldrefrågor, och nu senast aktuell  i dokumentärserien ”Sveriges bästa äldreboende”?

Hur länge bor de äldre hemma? Och på vilka grunder – självvalda eller enligt biståndsbedömningen?

En viktig fråga om vi ska kunna upprätthålla en värdig äldrepolitik är: Finns det valmöjligheter medan den äldre ännu kan välja? 
Korttidsboende utan hyreskontrakt på försök i höst