Det kommer alarmerande rapporter och reportage om hur kommunerna tvingas spara både inom äldrevården och LSS: Smärtgränsen verkar närma sig om den inte på vissa håll är redan nådd.
Trelleborgs socialnämnd har sett Östergården som ett försök och vill införa samma billiga kvällsmat på alla särskilda boenden och spara tre miljoner kronor.Vi har inte råd att betala helheten för det här. Samtidigt har vi ett högt matsvinn.
Om man vill spara på svinnet får man göra det på annat sätt än att det drabbar de boende dementa. Reportern: ”De vill att Siri ska få det andra får, den mat som tillverkas av kockarna. Kan hon få det nu? – Jag tar med frågan tillbaka till min förvaltningschef, sa Lennart Höckert (S), ordförande i socialnämnden. Men ska inte alla äldre få god näringsrik mat? Starka reaktioner efter SvT:s avslöjande – hänsynslöst.
Det kommunala självstyret tillhör grundstenarna i vår demokrati. Besluten ska tas nära medborgarna. Men om det kommunala självstyret inte fungerar får det allvarliga konsekvenser för allmänheten. Främst inom vård, skola och omsorg.
Något som påpekades i den här artikeln från december 2012. Aktuell även idag. Där stod bl.a. ”För något år sedan räknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut att kommunalskatten måste höjas med 13 kronor fram till år 2035 för att garantera dagens standard plus en procent per år. […] Det är oundvikligt att kvalitetsklyftorna kommer att öka mellan kommunerna om inget görs. Men inget parti tar i dessa frågor.” Frågans är om en sådan skattehöjning är möjlig. Äldreomsorgens brister visar att kommunala självstyrelsen gjort sitt.
Även Dagens Arena beskrev liknande läge april 2016: ”Skatten behöver därför höjas med nära två kronor, enligt SKL. […] Samtidigt kommer de stora demografiska förändringarna innebära stora kostnadsökningar för både kommuner och landsting. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav utlandsfödda svarar för 70 procent”. SKL skatten måste höjas.
Men ett hastigt påkommet åtagande låter sig inte passera obemärkt i välfärdssystemet. Alla borde bidraga. Nu drabbas hårdast personer i behov av samhällets omsorg. Dit räknas främst äldre, personer inom LSS, men även skolan.Vi andra märker inte ännu så mycket av neddragningar och besparingar.
2015 beslutade regeringen att satsa på en ”äldremiljard”. Men pengarna visade sig till stor del bestå i omfördelade pengar från andra verksamheter inom äldreomsorgen. I december framkom att en fjärdedel av alla äldre kan vara undernärda och nästan häften är i riskzonen. De undernärda är äldre personer med hemtjänst eller på äldreboenden, alltså människor i samhällets skyddsnät.
Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister blev upprörd när han fick höra att äldre är undernärda. I Aftonbladet, AB, 23 nov. reagerade Gabriel Wikström på ”svältdebatten”, under rubriken ”Upprörd minister. Ingen ska svälta i Sverige”. Han lovade förutom miljardreformer en framtidsvård som sätter de äldre i centrum. Men vad händer med dessa miljarder? Undernärda i välfärdslandet.
Landets kommuner tvingas idag att manövrera och prioritera mellan olika åtagande. Vi har redan en välfärd på lägre nivå. Politikerna har fortfarande till stor del folkets förtroende när det gäller ökade kostnader för flyktingmottagandet. Det bör partierna förvalta väl och inte undvika svåra frågor och åtaganden. För det kommer att bli tufft framöver.
29 december 2016
23 december 2016
Undernärda i välfärdslandet
En fjärdedel av alla äldre kan vara undernärda och nästan häften är i riskzonen. Det framgår av en studie från Jönköpings universitet. De undernärda är äldre personer med hemtjänst eller på äldreboenden, alltså människor i samhällets skyddsnät.
Generaldirektör Annica Sohlström, Livsmedelsverket, och professor Yngve Gustafson, Umeå universitet, skrev på verkets hemsida att maten inte håller måttet. Kommunerna måste ge personalen inom hemtjänsten en rimlig chans att hjälpa de äldre att äta sig mätta. Vidare framhöll skribenterna att drygt fyra av tio anställda inom äldreomsorgen saknar den tvååriga vård- och omsorgsutbildning som Socialstyrelsen kräver.
Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, blev upprörd när han fick höra att äldre är undernärda. Han lovade två miljarder till äldreomsorgen. Ett välbehövligt tillskott. 2015 fick vi en ”äldremiljard”. Men hur fördelades den?
Sveriges Radio, SR/Ekot, tog 22 april 2015 upp turerna kring äldremiljarden. Det handlade inte om en miljard i budgetförstärkning. 940 miljoner togs från den gamla budgeten och omfördelas till personalkostnader. Det var pengar som annars skulle använts på andra håll inom äldreomsorgen. Satsningen betalades nästan helt med nedskärningar på andra håll inom just äldreomsorgen.
Det handlade till exempel också om 140 miljoner som skulle ha gått till utbildning av personal och om 75 miljoner som skulle ha använts till bättre mat åt de äldre. De pengarna användes istället till att anställa fler personal.
– Det blir ingen nationell demensplan, det blir inget måltidslyft för våra äldre, det blir ingen äldreboendegaranti, det blir ingen kompetenssatsning som är så viktig för äldrevårdens personal och chefer. Så uttryckte sig en ekonomisk-politisk talesperson för Alliansen. Då. SR 16 april -15
Det behövs fler som jobbar inom äldreomsorgen – men satsningar som kom den äldre direkt till del uteblev. Vi ser nu stora eftersatta behov med undernärda äldre. Nu ska två miljarder avsättas till äldrevården. Hur går det med den omfördelningen?
I Aftonbladet, AB, 23 nov. reagerade Gabriel Wikström på ”svältdebatten”, under rubriken ”Upprörd minister. Ingen ska svälta i Sverige”. Han lovade förutom miljardreformer en framtidsvård som sätter de äldre i centrum. –Den riktade satsningen om två miljarder kronor per år ska gå till mer personal, sa Wikström.
Ekot 22 april –15. ”Nästa år (2016) blir budgetsiffran 2 miljarder. Men då är en miljard omfördelade pengar, något som Åsa Regnér erkänner.” Nu vill vi veta varifrån pengarna tas.
Det hörs fortfarande inget om den kvalitetsreform som utlovades – men uteblev 2015 – med den äldremiljard som kom då. Dessutom vet vi inte om de två miljarderna går direkt till det ändamål som gör mest nytta. Eller om eller hur de omfördelas från äldreomsorgens andra verksamheter. Vad som händer med de här två miljarderna det bör revisorerna på olika nivåer hålla ett vakande öga på.
Wikström tog i AB också upp de tio miljarderna till kommuner och landsting. Men de tio miljarderna till kommun och landsting blir inga stora pengar – sett per invånare.
Att det finns tillräckligt med personal inom äldreomsorgen är självklart viktigt, men det är inte det enda som avgör hur väl äldreomsorgen fungerar för de äldre.En satsning på bättre uppföljning, att förbättra kommunernas egenkontroll av verksamheterna är viktigt. Upphandling av mat måste göras utifrån smak och näringsvärde. Resursfördelning och brister i samverkan mellan olika system inom vården spelar också in.
Kommunerna snålar in på näringsrik mat och sedan kostar fallolyckorna landstingen miljarder. Det handlar om kompetensbrist, för lång nattfasta och fel- eller övermedicinering. Ensamhet och tilltagande ålderskrämpor bidrar också till avmagring. Möjligheten att få komma till ett lämpligt boende minskar alltmer.
Idag saknas den samlade bedömningen som tar upp komplexiteten i problemen inom äldreomsorgen. Samhällets så kallade skyddsnät när det gäller de äldre måste förbättras. Nu återstår att se och följa vad som händer med fördelningen av de två äldremiljarderna. Äldre kan inte fortsatt vara undernärda i välfärdslandet.
Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet nr 49, 9 dec. -16
Frågan är hur regeringens "äldremiljarder" påverkar äldreomsorgen ute i kommunerna.Nu suger kommunerna ut varenda krona som kan sparas i omsorgen av de äldre
Kommunerna vill spara – dementa får äta filmjölk.
Generaldirektör Annica Sohlström, Livsmedelsverket, och professor Yngve Gustafson, Umeå universitet, skrev på verkets hemsida att maten inte håller måttet. Kommunerna måste ge personalen inom hemtjänsten en rimlig chans att hjälpa de äldre att äta sig mätta. Vidare framhöll skribenterna att drygt fyra av tio anställda inom äldreomsorgen saknar den tvååriga vård- och omsorgsutbildning som Socialstyrelsen kräver.
Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, blev upprörd när han fick höra att äldre är undernärda. Han lovade två miljarder till äldreomsorgen. Ett välbehövligt tillskott. 2015 fick vi en ”äldremiljard”. Men hur fördelades den?
Sveriges Radio, SR/Ekot, tog 22 april 2015 upp turerna kring äldremiljarden. Det handlade inte om en miljard i budgetförstärkning. 940 miljoner togs från den gamla budgeten och omfördelas till personalkostnader. Det var pengar som annars skulle använts på andra håll inom äldreomsorgen. Satsningen betalades nästan helt med nedskärningar på andra håll inom just äldreomsorgen.
Det handlade till exempel också om 140 miljoner som skulle ha gått till utbildning av personal och om 75 miljoner som skulle ha använts till bättre mat åt de äldre. De pengarna användes istället till att anställa fler personal.
– Det blir ingen nationell demensplan, det blir inget måltidslyft för våra äldre, det blir ingen äldreboendegaranti, det blir ingen kompetenssatsning som är så viktig för äldrevårdens personal och chefer. Så uttryckte sig en ekonomisk-politisk talesperson för Alliansen. Då. SR 16 april -15
Det behövs fler som jobbar inom äldreomsorgen – men satsningar som kom den äldre direkt till del uteblev. Vi ser nu stora eftersatta behov med undernärda äldre. Nu ska två miljarder avsättas till äldrevården. Hur går det med den omfördelningen?
I Aftonbladet, AB, 23 nov. reagerade Gabriel Wikström på ”svältdebatten”, under rubriken ”Upprörd minister. Ingen ska svälta i Sverige”. Han lovade förutom miljardreformer en framtidsvård som sätter de äldre i centrum. –Den riktade satsningen om två miljarder kronor per år ska gå till mer personal, sa Wikström.
Ekot 22 april –15. ”Nästa år (2016) blir budgetsiffran 2 miljarder. Men då är en miljard omfördelade pengar, något som Åsa Regnér erkänner.” Nu vill vi veta varifrån pengarna tas.
Det hörs fortfarande inget om den kvalitetsreform som utlovades – men uteblev 2015 – med den äldremiljard som kom då. Dessutom vet vi inte om de två miljarderna går direkt till det ändamål som gör mest nytta. Eller om eller hur de omfördelas från äldreomsorgens andra verksamheter. Vad som händer med de här två miljarderna det bör revisorerna på olika nivåer hålla ett vakande öga på.
Wikström tog i AB också upp de tio miljarderna till kommuner och landsting. Men de tio miljarderna till kommun och landsting blir inga stora pengar – sett per invånare.
Att det finns tillräckligt med personal inom äldreomsorgen är självklart viktigt, men det är inte det enda som avgör hur väl äldreomsorgen fungerar för de äldre.En satsning på bättre uppföljning, att förbättra kommunernas egenkontroll av verksamheterna är viktigt. Upphandling av mat måste göras utifrån smak och näringsvärde. Resursfördelning och brister i samverkan mellan olika system inom vården spelar också in.
Kommunerna snålar in på näringsrik mat och sedan kostar fallolyckorna landstingen miljarder. Det handlar om kompetensbrist, för lång nattfasta och fel- eller övermedicinering. Ensamhet och tilltagande ålderskrämpor bidrar också till avmagring. Möjligheten att få komma till ett lämpligt boende minskar alltmer.
Idag saknas den samlade bedömningen som tar upp komplexiteten i problemen inom äldreomsorgen. Samhällets så kallade skyddsnät när det gäller de äldre måste förbättras. Nu återstår att se och följa vad som händer med fördelningen av de två äldremiljarderna. Äldre kan inte fortsatt vara undernärda i välfärdslandet.
Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet nr 49, 9 dec. -16
Frågan är hur regeringens "äldremiljarder" påverkar äldreomsorgen ute i kommunerna.Nu suger kommunerna ut varenda krona som kan sparas i omsorgen av de äldre
Kommunerna vill spara – dementa får äta filmjölk.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)