09 februari 2017

Problem med nyanländas boende

Efter att den ändrade asylpolitiken trätt i kraft söker nu allt färre asyl i Sverige. Därför stänger Migrationsverket den ena förläggningen efter den andra för att inte dras med tomma platser som kostar pengar.
     Vart i landet de berörda familjerna kommer att flytta får de oftast besked om bara någon vecka före flytten. Nu behövs en översyn av hur Migrationsverket skötet sitt åtagande. Och kommunerna är pressade – inte minst ekonomiskt.

Nu stoppar Hultsfreds kommun socialhjälp till nyinflyttade. Beslutet är en slags inrikes signalpolitik med budskapet ”kom inte hit”. De människor som behöver hjälp hänvisas till hjälporganisationer.
     Socialchefen är medveten om att man bryter mot lagen. Men menar att det är inte heller lagligt att ha en arbetsmiljö som inte är hållbar. Hultsfred är bland de kommuner som under det senaste året tagit emot flest nyanlända i proportion till sin befolkning. I Hultsfred styr en blågrön koalition mellan alliansen och Miljöpartiet.

Socialnämndens ordförande i Hultsfred, C, sa i Dagens Eko, kvart i fem, 13 jan: ”Det finns en smärtgräns och jag är rädd att även våra kommuninnevånare vänder sig emot att vi är alltför välkomnande.” Det är en indikation som måste tas på allvar.
     Tidigare har kommunen bett att få tillbaka asylboendet Stålhagen från Migrationsverket för att kunna nyttja de platserna till människor som har fått uppehållstillstånd och behöver fast boende, men detta har Migrationsverket sagt nej till.

I Oskarshamn kommun är förhållandena det omvända. Där har Migrationsverkets klandervärda hantering, när det gäller förflyttningen av de boende från Figeholms asylboende utanför Oskarshamn, väckt oro. På små handskrivna lappar, som många hade svårt att förstå, informerades de nyanlända sent om resvägen.
     De skulle transporteras långväga till norra Sverige, till orter såsom Kiruna, Vittangi och Svappavaara. Höggravida kvinnor och barnfamiljer, en del med barn som bara är några veckor gamla, skulle transporteras i många timmar, många byten, nattetid i kyla med tåg/buss.

Oacceptabelt, ansåg en riksdagsledamot (S) och skulle ställa en fråga till migrationsminister Morgan Johansson. Bildningsnämndens ordförande i kommunen, (C), har JO-anmält Migrationsverket för brister i sitt informations- och kommunikationsansvaret och mot Barnkonventionen och det lagstadgade kommunikationsansvaret, enligt förvaltningslagen.

13 januari gjorde kommunledningen och civilsamhället i Oskarshamns kommun ett gemensamt upprop på kommunens hemsida för att hitta boendeplatser i kommunen till de personer med uppehållstillstånd som måste flytta från förläggning i Figeholm.”Av medmänskliga skäl vill vi skapa möjligheter för dem att stanna kvar i vår kommun som de har lärt känna och knutit kontakter i. En förutsättning är att de har någonstans att bo”.
     Varför fick de inte bo kvar på Figeholm tills vidare? Där finns ljusa och nyrenoverade skollokaler. Och ett nytt modulhus bredvid skolan som har huserat ett 30-tal nyanlända barn. Vad händer nu med dessa lokaler? Hu tänker Migrationsverket? Lappland/Norrland! ”Närområdet”?

Betydligt tystare har det varit om den familj som Studie Ett gjorde ett inslag om den 3 januari. Trebarnsfamiljen förflyttades från södra Sverige till en campingstuga på 15 kvm i ett skogsområde utanför Upplands-Bro. Där bor två vuxna och tre barn. Det yngsta bara 9 månader.
     Mamman berättade i programmet hur livet var på den plats de bodde tidigare. Kanske var det där den 8-åriga dottern lärde sig så god svenska. Mamman praktiserade i en butik och hade flera aktiviteter och maken var volontär i kyrkan. Nu sitter de där i sin campingstuga. Det här är inte vägen till integration.
     Men regeringen ställer inga krav på hur bostäderna ska vara utformade. ”De har ju skaffat dem tak över huvudet. Och då har de i praktiken uppfyllt sitt åtagande kortsiktigt”. Det sa Micael Nilsson som är expert på bostadssociala frågor på Boverket i Studie Ett.

Det vore bättre, i ett utsatt läge, att personer/familjer med uppehållstillstånd fick bo på kvar på sitt asylboende om man rotat sig på orten och barnen går i skolan. Detta tills kommunerna har rett ut sina kaosartade situationer.
     Den nya bosättningslagen behöver justeras. Förvärra inte situationen genom ännu sämre boenden p.g.a stängda asylboenden. Ge Migrationsverket tydliga direktiv om bemötande, information och transporter av nyanlända. Det behövs också ett mer statligt ansvar i asylpolitiken.

En så här hög akut bostadsbrist är farlig. Vi måste också tänka på alla svenskar som står i bostadskö eller på annat sätt saknar bostad. Det är en bomb som kan brisera om inte regeringen gör en översyn av situationen – och i tid.

Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet nr 3, 20 januari 2017

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar