30 juni 2017

Mer byggpolitik än bostadspolitik

Byggandet slog rekord 2016. Men allmännyttan byggde bara 5 500 lägenheter och gjorde sig av med över 15 000. I takt med att miljonprogramsområdena renoveras blir också de billiga lägenheterna allt färre. Och de som har störst behov har inte råd med nya bostäder. I dag motsvarar byggandet helt enkelt inte den verkliga bostadsbristen. Långt därifrån.
     ”Det finns ingen generell politik för det ägda boendet och ingen för hyresboendet. Det byggs många dyra hyresrätter som ekonomiskt svaga grupper med stora bostadsbehov inte har råd med. Vi har ingen bostadspolitik – vi har en byggpolitik”, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke. Dagens Samhälle, DS, #20 2017.

”I dag påbörjas 20 000 nya bostäder i Stockholms län per år, men tillväxten av hushåll som klarar hyrorna är runt 2 000 per år. Fortsätter man bygga 20 000 bostäder per år är det svårt att veta vilka som ska efterfråga dem. Efterfrågan finns – men inte köpkraften att efterfråga det nybyggda.” Ulf Perbo, i dag näringspolitisk chef på Transportföretagen. DS, #20 2017.

Återstår då social housing (subventionerade hyresrätter vikta åt resurssvaga hushåll)? Finns i flera länder men nästan överallt är systemet omdebatterat. Visserligen ger den boendeformen folk tak över huvudet, men många områden har fått stora sociala problem. Eller ett ”halvmiljonprogram” för 2 500 miljarder? Ett inte fullt så stigmatiserat begrepp.
      ”Om Boverkets senaste prognos ( 710 000 bostäder) räknas ned till 500 000 nya bostäder till 2025 betyder det ett investeringsbehov på 2 500 miljarder på sju år.” Marie Gabrielsson, finansexpert på Sabo. DS # 20. 2017. Det skulle lösa en stor del av Sveriges bostadsproblem. Men frågan är varifrån pengarna ska komma.

Bostadsbristen för de flyktingar som får uppehållstillstånd ser också ut att förvärras betydligt. ”Under fem år väntas över en kvarts miljon nyanlända behöva varaktig, egen bostad ute i kommunerna.” Johan Hellekant i SvD Näringsliv 7 juni 2017.
      I samma SvD gav entreprenören Bert Karlsson sin syn till lösning på krisen: ”Hus på hjul.” Som han kallar villavagnar.. Är det dit vi är på väg?

Utredarna om bostäder för äldre överlämnade den 5 oktober 2016 sitt betänkande ”Bostäder att bo kvar i” till regeringen. En tanke bakom utredningen var att det skulle skapas flyttkedjor. Det var en ambitiös utredning men gav inte svar på var pensionärer med låga inkomster skulle bo.
      En del av lösningen på den uteblivna flyttkedjan kunde vara de äldreboende som kommunerna avyttrar eller omvandlar till annan verksamhet. De ofta vitala husförsäljarna behöver nödvändigtvis varken biståndsbedömning eller trygghetsboende med aktivitetscentra. De behöver en lägenhet till rimlig hyreskostnad. Sådana lägenheter finns på nedlagda eller delvis omvandlade äldreboenden. Det skulle behövas en nationell handlingsplan, värd namnet, för all bostadsplanering.

Om alla ska kunna efterfråga en bostad till god standard måste det till någon form av mer subventionerade lån eller statliga stödsystem. Om allt baseras på marknadsekonomi kommer inte ekonomiskt svaga att få en bostad.
     Det finns ett annat problem också: Byggkrisen kan ersättas av en kreditkris. Idag är räntorna rekordlåga. Om man idag lånar flera miljoner till en bostad kan det bli en väldigt stor påfrestning om räntorna stiger till 2-4 procent.

Byggandet ökar – men utbudsproblem bromsar uppgången. Det behövs därför en ny och långsiktigt hållbar social bostadspolitik som en bred riksdagsmajoritet ställer sig bakom. Och som inte påverkas av eventuella regeringsskiften. Fokus bör vara att alla har rätt till en egen bostad. Just så står det faktiskt i Sveriges grundlag.

Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet Nr 26, 30 juni 2017.

09 juni 2017

SKL varnar för chockhöjning

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har redan tidigare flaggat för att skatten kan komma behöva höjas kraftigt. SKL presenterade nyligen sin senaste rapport där man kalkylerar med att kostnaderna kommer att rusa ifrån skatteintäkterna med 67 miljarder redan 2020. Detta med oförändrat skatteuttag fram till år 2020.

”En del kan lösas genom lägre överskott än de senaste årens väldigt starka resultat, en annan av att staten kan förväntas höja stadsbidragen en del. Men även efter det blir gapet 40 miljarder,” skissar SKL. Som också pekar på vissa åtgärder som kan göras, t. ex. det förebyggande arbetet. Tittar man på sjukvårdens behov så är de kroniska sjukdomarna och de förebyggande insatserna viktiga. Dagens Samhälle #18.2017.

Bland förslag på åtgärder som nu lanseras är skattehöjningar, höjda generella statsbidrag liksom avgiftshöjningar. Men SKL anser också att kommuner, landsting och regioner behöver effektivisera verksamheterna med allt ifrån ny teknik till förebyggande vård, medan staten behöver skapa förutsättningar för att det ska kunna ske.

Behovet om ökade skatteintäkter är ingen ny fråga. ”Äldreomsorgens brister visar att kommunala självstyrelsen gjort sitt”. Under den kontroversiella rubriken skrev Berit Rollén och Monika Olin Wikman, författare och debattörer i äldreomsorgsfrågor, i Dagens Samhälle 18 december 2012. ”Vi menar att lösningen ligger i en offentlig obligatorisk äldreomsorgsförsäkring som kan jämföras med sjukförsäkringen”.

Rollén & Wikman tog i sin artikel från 2012, också upp skatten. ”För något år sedan räknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut att kommunalskatten måste höjas med 13 kronor fram till år 2035 för att garantera dagens standard plus en procent per år. Många utredningar och forskare har kommit fram till en likartad bedömning.”

Dagens Arena beskrev 28 april 2016 skattesituationen så här: ”Skatten behöver därför höjas med nära två kronor per intjänad hundralapp, fram till 2019. […] Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Bara i år (2016) väntas kommunernas kostnader öka med 9 procent, bland annat till följd av flyktinginvandringen.”

LO gjorde ett utspel i samma ämne då LO-basen Karl Petter Thorvaldsson i sitt 1 maj tal krävde 70 miljarder extra till välfärden de närmaste åren. LO skrev i ett pressmeddelande ”Nu duger det inte med något duttade i marginalen nu krävs riktig politik och stora reformer”.
     I SvD näringsliv 8 maj 2017 tog Thorwaldsson och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) upp frågan. ”Förra året pekade SKL på att kommunsektorn kan behöva höja skatten med 2 kronor fram till 2019. Det skulle leda till att bördorna för vanliga löntagare ökar och skillnaderna mellan olika kommuner blir större. Det duger inte. Det är bättre om de som har mer också bidrar mer genom den statliga skatten.”

Samtidigt överväger Moderaterna att sänka inkomstskatten med 22 miljarder kronor. Hur går den ekvationen ihop? Svaret är att det går inte ihop.
     Skattesituationen är väl känd. Den brännande frågan är vad politikerna tänker göra? Om inget övergripande görs är det oundvikligt att välfärden sänks till en låg nivå. Därmed riskerar samhället att slitas itu med försämrat samhällsklimat som följd. Men inget parti har hittills velat ta tag i skattefrågan.

Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet nr. 20, maj 2017

04 juni 2017

Regeringens beställning – färre sjukskrivningar.

Fram till och med sista oktober förra året nekades eller drogs sjukpenningen in i drygt 25 500 fall. Det är dubbelt så många som året före. Det handlar inte enbart om att fler blir sjuka, för även andelen för indragen sjukpenning eller avslag stiger.

I bakgrunden skvalpar regeringens mål från hösten 2015 om att få ner sjukpenningtalet till nio dagar till 2020. Enligt senaste statistik ligger den nu på 10,8 dagar.

Det här har i sin tur fått väldigt många att överklaga myndighetens beslut. På ett år har de som väntar på en omprövning av ett beslut ökat från 1000 till 6000 personer. Och andelen nya omprövningar som kommit in till kassan ökat med 69 procent. Väntetiden är just nu 25 veckor, det vill säga nästan ett halvår. Väntande på omprövning för sjukpenning har ökat med 500 procent

Hur stor är egentligen skillnaden mellan nuvarande och förra regeringen när det gäller hanteringen av sjukskrivningar? De borgerliga hade stupstocken med målet att ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen. 87 000 personer har utförsäkrats sedan alliansen förändrade sjukförsäkringen 2008.

Fick dessa sjuka och arbetslösa någon form av arbete? Eller utgör en del av dessa fortfarande underlag i statistiken för dagens sjuka och arbetslösa? Anna Kinberg Batra AKB, och Moderaterna kör sitt gamla mantra: ”Fusk, fusk, fusk” och ”bidrag, bidragspartier”. Men det löser inte problemen. M vill göra oanmälda hembesök för att minska bidragsfusket. ”Oanmälda hembesök”, låter inte trevligt.

I ett beslut från 2012 kritiserade JO ett sådant förslag. Enligt AKB skulle socialtjänstlagen ändras så att hembesöken kan göras obligatoriska. SvT 28 april 2016. Är det rätt sätt att hjälpa utsatta medborgare? En bra fråga redan nu – och inför valet. Knack knack! – Vem där?

Hur hanterar regeringen sjukskrivningarna? De långa sjukskrivningarna som beror på psykisk ohälsa ökar. Kvinnor är mer drabbade än män. Något politiken borde söka orsaken till.

– Regeringens mål att få ner sjukskrivningarna har inneburit att Försäkringskassan har skärpt sin praxis på ett helt orimligt sätt, säger Torbjörn Johansson, LO. Därför tog socialdepartementet i våras fram ett förslag till förändringar som skulle lindra de effekterna – ett förslag som nu är ute på remiss”. Det är för svagt, anser LO. Det blir för godtyckligt. Regeringens sjukförslag får lo-kritik.

”Det har ingen betydelse vad patienten har för bekymmer. Man har ett enda mål och det är att minska på utbetalningar. Det går oftast ut över dem som är svagast. Det anser läkaren Johan Hambraeus.[…] Under alliansregeringen talades det mycket om den svåra situationen för de utförsäkrade, när regeringen minskade antalet sjukdagar”. Men enligt Hambraeus är de senaste 1,5 årens förändring värre för de sjuka.

De som i dag får sjukpenningen indragen står, enligt honom, skyddslösa. ”Hela systemet håller på att falla ihop. Det finns inget skyddsnät längre att tala om”. Läkaren Johan Hambraeus anser att systemet slår särskilt orimligt mot personer som är på väg tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning. Försäkringskassan struntar i mina intyg

Allra värst har de långtidssjukskrivna som inte har något arbete alls att gå tillbaka till. När de inte får sjukskrivning längre hänvisas de ibland till Arbetsförmedlingen. Där säger man att du är för sjuk för att arbeta och hänvisar till socialen. Där blir de ofta kvar.

Det är hos dem som AKB vill göra ”oanmäld a hembesök”. Den s.k. rehabiliteringskedjan, som tillkom 2008, gäller bara anställda. F. ö. fungerade kedjan inte heller så bra. Arbetslösa prövas mot hela arbetsmarknaden från första dagen i sjukperioden. Alltså inget stöd alls för att komma ut. Devisen borde vara: Stöd och arbete efter förmåga och efter adekvata intyg från läkare.

Alla är överens om att sjukskrivningstalen måste ner men det gäller att finna orsakerna till varför de är så höga. Det har varken S eller M något svar på idag. Enda motåtgärden är utförsäkring och att ”pressa” ner sjukskrivningstalen.