I partiernas program skrivs om god omvårdnad och valfrihet för äldre.Verkligheten är en annan. Många nekas ett tryggt boende på ålderns höst. Det handlar inte bara, som ofta framställs, om pensioner.
Ett nationellt rådslag om dagens och framtidens äldreomsorg inklusive boendet, borde genomföras snarast. Socialstyrelsen borde ta initiativ till ett samlat grepp om äldreomsorgen, ett rådslag med samtliga riksdagspartier. De ekonomiska ramarna tenderar att bli allt snävare.
Boendet spelar en viktig roll i de äldres liv och vardag. För de som vill bo kvar hemma så länge som möjligt, och de är i majoritet, utgör oftast inte boendet några större problem. En väl fungerade hemtjänst är dock en förutsättning. Men många vill, på grund av ålder, skröplighet, ensamhet eller nedstämdhet komma till ett tryggt boende med någon form av gemenskap. Som till ett servicehus eller annan form av äldreboende. Men möjligheten att få en plats avgörs av den biståndsprövning som kommunen genomför. Något som i sin tur grundar sig på politiska beslut.
Socialtjänstlagen reglerar kommunernas ansvar mot sina medborgare. Men lagen är tänjbar. Den kommunala verkligheten stämmer dåligt med Socialtjänstlagen som är en ramlag. Ingen har laglig rätt till äldreboende enligt lagen.
När kvarboendeprincipen infördes var en av förutsättningarna – för att det skulle fungera – att det fanns tillräckligt med korttidsplatser. Nu minskar även dessa platser kraftigt. Med tilltagande ålder och ökad ohälsa skulle korttidsplatserna, vid behov, utgöra en viktig återhämtningsplats mellan sjukhuset och hemmet. Eller som avlastning för närstående som vårdade anhöriga hemma.
Hela 80 000 utskrivningsklara patienter fick under 2012 stanna kvar på sjukhus för att deras kommuner inte tog över ansvaret i tid. Dessa äldre kan behöva fortsatt vård i form av en korttidsplats innan återgång till hemmet. Men dessa platser har minskat. Samtidigt som patienterna ska vara kortare tid på sjukhus.
Vårdplatserna på vård- och omsorgsboenden – dit den äldre oftast kommer sin sista tid i livet har också minskats alltmer. Denna boendeform skall inte förväxlas med t. ex. servicehusboende. Även om många av de äldre som idag kommer till ett servicehus befinner sig i allt sämre skick.
Boendetiderna på vård- och omsorgsboenden har efterhand minskat från några/något år till mindre än 10 månader i genomsnitt. Det står t.o.m. att läsa om ett projekt i Stockholm att ”Cirka 20 procent av dem som flyttar till ett vård- och omsorgsboende bor där endast under en så kort tid som två månader”. Var vårdas dessa sjuka äldre innan dess? Förmodligen i hemmet med hemtjänst, hemsjukvård och med stöd av anhöriga.
En rapport visar att åtskilliga tusen personer i arbetsför ålder hjälper en närstående i bostaden varje dag eller flera gånger i veckan som anhörigvårdare. Andra har tvingats gå ner i arbetstid. Det gynnar inte arbetslinjen.
Nu tenderar också hemtjänstpersonalen att uppvisa fler förslitningsskador p.g.a. att de vårdar allt sämre äldre i hemmet. Skam att vi inte kan ge våra äldre en trygg sista tid.
Många äldre som bor kvar hemma med demenssjukdom har det svårt med ensamhet och rastlöshet. Demens är också de anhörigas sjukdom med all den oro som följer. 2015 kommer nya föreskrifter angående bemanning på demensboende. Men Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill stoppa regelverk som ska säkra äldres behov
Pensionsfrågan för pensionärer kommer i fokus inför valet. Den är viktig men även äldres boendefrågor. Brister i vård av demenssjuka .
S. k trygghetsbostäder ersätter inte vård. I stället för att komplettera befintliga äldreboenden, har kommunerna alltså valt att “feltolka” idén med trygghetsbostäder. Kommuner sparar pengar på trygghetsboenden.
Enligt Riksrevisionen har varannan avfolkningskommun brist på äldreboenden. Det har inte tydligt framgått om det handlar om trygghetsbostäder eller äldreboenden, motsvarande servicehus med viss dygnet-runt-service.
De här beskrivna verksamheterna är kommunala och innebär att kommunerna, som bestämmer om sin verksamhet, till stor del själva avgör äldrevården. Därför behövs ett nationellt rådslag, inventering av läget i alla kommuner, och samsyn i hur man tar ett samlat grepp om samtliga boendeformer för äldre. Detta för att bringa klarhet i hur neddragningarna inom äldreomsorgen och boenden ska kunna hejdas.Det behövs ett samordnat grepp om äldres boendeformer.
Denna artikel sänds med brev och per mail till riksdagspartierna, Socialstyrelsens äldresamordnare (Gert Aleby) Demensförbundet, (Stina-Clara Hjulström), Pensionärernas Riksförbund, PRO (Curt Persson), Sveriges Pensionärsförbund, SPF (Karl-Erik Olsson), Anna Bäsén, medicinjournalist, Expressen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar